så typiskt mig
Som vanligt är jag kär.. olika personer varje dag. Men jag "glömmer" bort mina känslor för personer ibland, och så fort jag blir påmind om en person så blir jag jätte kär igen..
Nu är det en kille som jag har pratat med ett tag.
så här kände jag typ efter en vecka, "Fan, börjar typ bli kär.
vi har ju aldrig träffats, men du och jag känns som ett vi.
tänker på dig jämt, det kittlas inom mig när jag fantiserar om vårat första möte.
Du är vad jag behöver, du ger mig nått som jag aldrig fått.
Du är perfekt!
Otroligt snygg och söt, samtidigt så het.
din blick åker rakt in i mitt hjärta, när jag ser dig ögonen kan du få mig att göra exakt vad du vill.
Du är ju rena drömmen! Hur kan DU, vara attraherad av mig?
din humor, din charm. har aldrig varit med om nått liknande.
din röst är så vacker, när du pratar får du mig att smälta. att du även kan sjunga är helt ofattbart!
Ditt leende, din kropp. har aldrig sett nått så vackert.
vi är likasinnade sexuellt. Du är precis allt jag tänder på, det är som att du kommer direkt ur min fantasi.
Du är verkligen perfekt!
du har dykt upp vid precis rätt tillfälle, just nu behöver jag allt som du är.
Jag måste låta detta funka, jag kan inte låta dig gå.
detta verkar crazy, och det är precis vad det är💘"
Vi slutade prata helt plötsligt, så jag tog bort alla bilder jag hade fått av honom och försökte glömma bort honom. vi hade skickat lite olämpliga bilder till varandra, så när han slutade höra av sig antog jag att han bara hade drivit med mig.. eller att han hade hittat en tjej irl.
men jag skickade ett sms och frågade vrf han slutade höra av sig.Han hade tydligen bara haft fullt upp (nattjobb, universitet, kör och band) och han frågade mig samma sak.
Det har löst sig nu och vi pratar igen och snart kommer vi nog träffas. Jag blir dock väldigt illamående och det kittlas i hela kroppen när jag tänker på att träffa honom, nervös. Jag önskar verkligen att det blir något med honom, han är verkligen allt jag vill ha i en kille, lr det ända som fattas är tatueringar och piercingar men jag är inte så petig. Han säger så himla fina saker till mig, har aldrig fått höra sånna saker av någon! Han är så larvig och rolig, precis som jag brukar(brukade va när jag mådde bra) vara ! han är perfekt i mina ögon. och dessa fysiska känslor jag får för honom måste ju vara tecken på kärlek?
jag vill ha bekräftelse på att jag faktiskt är kär...
