themistyroad.blogg.se

Usch, känner att jag börjar få såndär jobbig ångest så att jag får lust att skära mig... Men kom på nyss att jag glömde att ta medicinen idag. Känns så jävla äckligt, som när man har gråt i halsen, och mår illa..

Så har min lillebror en kompis här hemma, så jag blir närvös. Jag tänkte måla, men jag vågar inte gå ner och hämta grejer, och tydligen är mamma på dåligt humör och bryr sig inte att "ta hand om mig", hon måste fixa med massa annat, typ barnen och sånt.. Ja, jag tar åt mig, blir sur och besviken att hon inte kan hjälpa mig att ta fram grejer så att jag kan måla( så att jag kan tänka på nått annat och inte skära mig), specielt när hon vet att jag har glömt att ta medicin idag...

Ska skära mig som fan inatt bara för det, hon verkar ju inte bry sig, och jag har "slutat" att skära mig för att hon är så jävla känslig för det.

Och så mår jag så jävla dåligt över att det bara finns en enda person som får mig lycklig, när jag är med honom, så glömmer jag typ bort att må dåligt, svårt att förklara. Jag har försökt att vara med min andra kompis, hon och jag är bra vänner och har kul och så, men jag mår fortfarande dåligt inombords. När jag är med min familj så är det samma sak, jag kan liksom må mindre dåligt, men är aldrig riktigt lycklig. Det är bara denna kille som får mig riktigt lycklig, han behöver inte direkt göra nått specielt, bara att få vara med honom gör mig lycklig... Men jag kommer inte träffa honom på jätte länge, för han har börjat läsa i en annan stad, som ligger typ 1 och en halv timme ifrån stan. Han slutar typ 17.30 så han är ju hemma ca 19, så då är han trött eller gymmar. Han har tid när det är helg, men det är ju så att han har flickvän, så han är ju med henne då...Och det kan jag inte klandra han för, det är klart att han ska vara med henne. Men ibland är jag så hemsk och egoistisk så att jag hoppas på att det kommer ta slut mellan dom nu när de träffas så sällan, så att han ska ha tid med mig... riktigt hemsk. Men jag håller avstånd från honom nu pga att jag är så hemsk, jag har gjort det periodvis, hållt mig undan eftersom han har flickvän, och jag vill inte vara nått problem... Jag vill ju att det ska ta slut mellan dom, men ändå inte, jag vet att han älskar henne och han skulle bli jätte ledsen om hon gjorde slut, och jag vill att han ska må bra. Så jag får hålla mig undan.

Det är så jobbigt, att må så dåligt att man vill ta sitt liv, och man vet att det finns någon som gör en lycklig, men man får inte träffa den. Tänk dig att du är döende, men de har uppfunnit en medicin som gör dig frisk, men du får den inte, för det finns någon annan som tycker om att äta den medicinen för skoj skull, så du får bara vänta och hoppas på att personen tröttnar på medicinen så att du kan få den innan du dör.

Det är typ samma sak... men jag får bara vänta..

Så är det med allt, jag får bara vänta,vänta,vänta och vänta, jag tror inte att jag mår så bra av att vänta..