Illa
Jag stör mig väldigt mycket på detta nu.
Jag mår väldigt lätt illa, specielt på morgonen och då får jag det svårt att äta.
Jag klarar verkligen inte av att äta frukost, det får mig att må jätte konstigt och illamående.
Vissa perioder går det att tvinga i mig lite frukost, men det är sällan.
På något vis så har jag väldigt svårt att äta regelbundet flera gånger om dagen. Det blir oftast 1 "riktigt" mål om dagen. Men det kan hända att jag inte äter nått alls på en hel dag, eller att jag äter t.ex några riskakor och klarar mig på det resten av dagen.
Jag har svårt att känna mig hungrig. Ibland så förstår jag att jag är hungrig men just då orkar jag inte laga mat, eller så känner jag mig upptagen just då, tillslut går hungern över och jag mår för illa för att äta.
Vanligtvis går "hungern" över efter 2-3 timmar men nu för tiden så går den över jätte fort. Så nu känner jag mig stressad så fort jag blir "hungrig", att jag måste skynda mig att komma på nått att äta och tillaga det. Men det blir extra svårt för att det finns väldigt få rätter som jag tycker om, och de jag tycker om kanske jag inte känner mig sugen på just då. Det blir för mycket tillslut så jag börjar må illa och då struntar jag i det.
Det känns som jag har så mycket press på mig när det gäller mat.
Jag måste äta ofta och regelbundet, minst 3 gångern om dagen(jag är van med 1). eftersom jag bara går ner i vikt om jag äter regelbundet flera gånger om dagen, och så mår ju kroppen bra av att äta så.
Jag klarar inte av att äta gluten för det får mig att må konstigt.
Jag tål inte laktos.
Jag klarar inte av att äta kött.
Jag är väldigt kräsen när det gäller mat, kan t.ex inte äta mat som färdigtköpta köttbullar och makaroner.
Jag får inte äta något onyttigt eftersom jag får verkligen inte gå upp i vikt.
De senaste dagarna nu så mår jag jätteilla hela tiden och får jättejobbig ångest så fort jag äter.
Allt detta blir träligt, för jag har jättekonstig förbränning , så jag går ju bara upp i vikt när det håller på såhär.
Det är så orättvist. Jag äter inte så mycket men ändå är jag fet..
Och nej.. jag har ingen skev självbild.
Enligt sånnadär tester på internet(bmi och fettprocent) så har jag fetma!
Hela mitt liv så har jag periodvis levt som en anorektiker/bulimektiker... men jag är fet.
Nu menar jag inte att de har det bra som är jättesmala.. men jag kan ju åtminstånde få vara "normalt" smal, så får jag lite mindre press på mig när det gäller mat.