themistyroad.blogg.se

Längesen :)

Publicerad 2013-03-04 21:16:27 i Allmänt,

Hejj hejj!
Det var väääldigt längesen nu.
 
Jag har mått skiitdåligt ett tag, inte orkat brytt mig om nått. Jag kunde sitta i lägenheten i en vecka utan att gå ut, mamma fick handla mat och komma till mig. Suttit i soffan och tröstätit (har aldrig var medveten om att jag har gjort det, men det var jag då). Varje dag insåg jag att jag måste sluta innan jag blir jätte fet, men orkade inte bry mig eftersom... ja, jag brydde mig inte om nått.
 
 
Som sagt jag brydde mig inte om nått, men skötte ändå min tider med arbetsförmedlingen, sjukgymnasten och min samtalskontakt.
 
Jag blev lite mer.. vanlig? för varje dag. Långsamt och försiktigt kom jag ur den svackan.
Olika saker har hållt mig uppe.
WoW-spelandet med min kompis pojkvän hjälpte mycket... Men sen insåg jag att min kompis störde sig på det, även fast hon inte ville erkänna det.
 
Konst har hjälp mig också. Jag har varit lite hobby-tatuerare, men har nu slut på nålar och pengar :P
Jag har målat mycket, och kännt mig duktig. Jag har varit på konstutställning med min jobb coach och även min samtalskontakt. Jag känner mig som en tönt eftersom jag inte kunde gå på sånt med nån vän. Men aja, jag kan faktiskt skylla på att jag inte har nån vän som är konst-intresserad.
 
Min kattbebis, Lilly, har också hållt mig uppe. Hon kan vara extremt jobbig, precis som en unge, men jag behöver henne.
 
 
Jag har känt mig tom och bubblig i huvudet/hjärnan, jag trodde det berodde på min medicin.
Men jag fick ofta höra att jag äter för dåligt och sällan och att det kan få en att må dåligt.
Sånt har jag fått höra ofta med inte orkat bry mig, men jag mådde så dåligt, så det var värt att prova.
Jag försökte äta oftare men det var svårt, jag är väldigt kräsen när det gäller mat. Jag har specielt svårt för kött och det har blivit värre så nu kan jag inte äta fisk heller.
Men iaf. Jag började äta massa grönsaker och kvarg som man har hört så mycket av.
Det var väldigt skönt att bli mätt på bara grönsaker, wokmix, sparris, baby-spenat, gurka och morot.
 
Jag började använda mig av en app som man räknar kalorier med (har användt den förut, men jag åt bara skräp då). Jag tänkte att det skulle vara lättare att hålla reda på vad man äter och hur ofta. Och den har hjälpt mig att äta oftare, frukost mellanmål, lunch, mellanmål och middag. Ibland har det blivit konstiga tider, men jag har ändå ätit mer än bara middag :)
 
Jag började även att trampa lite på min crosstrainer, ca 3 min om dagen. Det är inte mycket men jag var tvungen att börja någonstans.
 
Jag började att trampa mer och gå promenader så att jag brände kalorier så att jag kunde äta mer xD
 
Och nu har jag börjat träna mer! Jag har en app med olika träningspass/styrkeövningar som jag har kört med 10 min varje morgon + 30min promenad när jag har haft sällskap..
IDag har jag tränat 15 min på morgonen och 10min på¨kvällen, så det ska jag försöka börja med nu.
Konstigt nog har jag knappt gått ner i vikt eller blivit smalare, men det har "bara" gått 3 veckor, men jag gissar på att det går segt för att jag inte hetsbantar. Men jag bryr mig mest om att försöka må bra, att vara tjock är jag van med och orkar inte bry mig om längre.
 
Såklart så mår jag mycket bättre nu när jag äter bättre mat och tränar :D Jag mår bättre men jag är inte "där" än, alltså lycklig, men nu så mår jag inte dåligt.. Eller ah, jag kan må dåligt ibland, men det beror på andra saker, t.ex när jag har haft för mycket människor runt mig eller varit stressad osv. Då mår jag dåligt och måste "ladda batterierna" för att må "bra" igen.
Men det beror säkert på att jag antagligen har Asperger. Jag har inte fått diagnos än! men utredningen kommer strax börja :) Jag har tid hos psykologen om 9 dagar :D
Och jag är 90% säker på att jag har asperger och 1000000% att jag har/är nått..
Visar det sig att jag är "vanlig" så kommer jag bli riktigt jävla deppig! Jag hatar när folk säger att det inte är nått "fel" på mig, att jag är "normal".
Jag vill inte vara "normal" för det känns inte som att jag är det, jag har alltid känt nått inom mig, som är anorlunda... Och visar det sig att jag är "normal", vafan är det då som är fel? Då betyder det att man ska må som jag gör, att det är normalt, men alla andra är starkare än mig så det känns inte konstigt för dem.
NEJ! så är det inte ^^
 
Så nu har jag gjort en uppdatering om mitt liv :P
 
Jag har inte haft ork till att skriva och när jag har haft ork så har jag inte haft något att skriva om.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela