themistyroad.blogg.se

Skiter i det nu.

Publicerad 2012-12-28 00:40:37 i

Har en väldig lust att skära mig nu, men kan inte. Det som hindrar mig nu är nyår, jag vill ha klänning på mig utan att man ser en massa sår.
Jag känner mig smutsig också, men kan inte duscha. Duschar jag så blir mitt hår blött, jag kan inte sova med blött hår.

Det har varit en dålig dag idag, och så råkade jag höra på en låt som gjorde mig ledsen.

här är texten.

Allting kommer bli bra till slut,
du ska se att allting ordnar sig.
Allting kommer bli bra till slut,
om du bara låter allting va'.

Det var just här jag stod för några år sen
trevades vid kanten, slogs jag av tanken
Att för dig berätta allt,
för att se vad jag ser och jag orkar inte ljuga mer

Tömmer mig på tankar
det är över för gott
men att inget är för evigt är väl underförstått
Och jag gråter inga floder
källan är tömd och
glädjen som fanns är sen länge sedan glömd

Jag stannar kvar och väntar
jag tror du kommer snart
Jag ligger kvar här, så blir nog allting bra
Jag stannar upp och flämtar
nu har jag inget kvar
Jag slutar upp att kämpa
nu vill jag lägga av.

Allting kommer bli bra till slut,
du ska se att allting ordnar sig.
Allting kommer bli bra till slut,
om du bara låter allting va'.
x2

Jag ljög och låtsades som ingenting
visst skiter jag i dig men inte i mig.
Nu tvättar jag mitt lik för att slippa åka dit
denna dan' har redan varit dag
Jag gjorde det jag gjorde
men berätta bara det jag borde gjort och
gjorde ogjort i min egen värld.
Nu tror jag inte längre på mig själv
och jag har ingen annan än mig själv att skylla

Jag stannar kvar och väntar,
jag tror du kommer snart
Jag ligger kvar här,
så blir nog allting bra.
Jag stannar upp och flämtar
nu har jag inget kvar
Jag slutar upp att kämpa
nu vill jag lägga av.

Allting kommer bli bra till slut,
du ska se att allting ordnar sig.
Allting kommer bli bra till slut,
om du bara låter allting va'.
x3


Det passar in så bra. Men det som gör mig ledsen är det att jag tror inte på att "allting kommer bli bra tillslut". Jag har sagt det till mig själv så länge och det blir ju aldrig bra för mig.. Jag ger upp nu.
Jag orkar inte kämpa utan resultat. Det är så mycket motvind nu.
Soc/pengar, medicin, "kärlek", kropp, sinne, stackars mamma, umgänge, läkare osv.
Allt går så segt eller står still.
varför ska jag kämpa för att må bra när jag inte ens vill leva? varför ska jag hitta en anledning till att leva?

nej jag ger upp, jag tänker "leva" i min bubbla. Nån annan får kämpa för att få mig att må bra. Anledningen till att leva får komma till mig.

Kommentarer (0)

Fail

Publicerad 2012-12-25 20:47:00 i Allmänt,

Jag sitter och lyssnar på en gammal låt som jag lyssnade på när jag var 13-14 och trodde jag var EMO.
Jag sökte upp låten på youtube och hitta en video jag kände igen, satt och tittade/lyssnade och fnissade.
Det är nån som har gjort egen lyrics och bild till låten, det kallades för missheard-lyrics.
Men det som är roligast är att när jag var 13-14 och tittade på den videon så fattade jag inte att det var på skämt, jag trodde att det var så sången gick. Jag var inte så jätte bra på engelska då, så jag hörde ju inte så bra vad de sjöng xD
 
hihi lite aspie varning^^
Kommentarer (0)

förstör

Publicerad 2012-12-18 19:38:13 i

Nu har mamma sjukskrivit sig...
Hennes jobb är stressigt och det är mycket som händer för henne nu.
Men den största anledningen är nog jag... Hon måste nästan alltid skjutsa mig hit och dit, följa med mig på möten och hjälpa mig med "pappersarbete" . Sen är hon nog orolig för mig helatiden...
Om jag inte svarar när hon ringer så tror hon att jag är död lr nått.

Det gör ont i mig att jag får henne att må dåligt, men samtidigt så behöver jag henne...

Jag vill inte vara någon belastning.



(Jag har märkt att jag skriver allt konstigt, missar ord och stavar fel. Det är nog för att jag är ganska tom i huvudet just nu)

Kommentarer (0)

garderoben

Publicerad 2012-12-18 12:19:00 i Allmänt,

Nu har jag precis vaknat, jag har sovit i min garderob hela natten och hela dagen igår..Eller Klädkammare kan man ju säga också..Det känns tryggt där inne, allt är litet och ingen kan smyga sig på mig. Det är väldigt mörkt där inne också! Jag klarar inte av ljus när jag mår dåligt, vilket är lustigt eftersom jag är jätte mörkrädd, men när jag mår riktigt dåligt orkar jag inte bry mig om att va rädd, för då vill jag helst bara dö, så då gör det inget om det kommer en mördare/monster osv. Iaf så drog jag min jätte stora sackosäck in i garderoben, tog 2 täcken och byggde mig ett bo, låg där och grät och tyckte synd om mig själv, blev sedan arg och förbannad och tillslut försvann alla känslor och jag kunde äntligen slappna av.
Hela garderob grejen påminner lite om "i rymden finns inga känslor", huvudpersonen i den filmen, har ju nån sorts tunna som han "gömmer" sig i, för att komma undan från verkligheten.
 
Nu är det riktigt dåligt...
Jag har kännt ett tag att min medicin inte funkar längre så jag har mått dåligt av det. Och igår gjorde min pojkvän slut med mig..
Det är nått jag verkligen inte orkar med just nu.
Anledningen var att kände sig stressad.. Fast det är bara han som har stressat fram saker, jag har inte stressat honom alls.. Så nu fick jag må dåligt för något jag inte har gjort.
 
Igår skar jag mig, första gången efter 4 månader.
Jag orkade inte kämpa emot längre, jag har försökt att fixa allt och må bra men livet ska bara krångla med mig, så varför ska jag ens försöka?
Sen ville jag skära mig för att jag tycker inte att han förtjänar den styrkan som behövs för att inte skära sig.
Det var så himla skönt och lättande att få skära mig och jag ångrar mig inte, det ända som är jobbigt är om mamma ser, hon mår ganska dåligt redan. Men det är bara att jag tar på mig kläder som döljer det tills det har läkt, det blir ju så tunna ärr med rakblad så det är ju inget som syns.
 
Jag förstår inte varför jag inte får skära mig. Jag tror att det är nånting att man ångrar sig och får ångest efteråt.
Jag känner inte så, jag ångrar mig inte, jag mår inte dåligt, det känns tryggt att ha nått man kan göra när man mår riktigt dåligt, istället för att ligga och må piss och inte ha nått att göra åt saken.
Jag är lat av mig och vill alltid ta den lättaste vägen.
 
 
 Anledningen till att jag slutade skära mig var att jag började skära mig hårdare och hårdare, på farliga ställen. Det slutade med att jag skar mig på halsen, då insåg jag att det är bäst att sluta.
Sen var det riktigt kämpigt att stå emot, men jag gjorde det bara för att jag hade hållt mig så länge, det kändes dumt att hamna på ruta 1 då.
 
när jag gick i skolan försökte jag att inte skära mig, för jag visste att "kotte" inte tyckte om sånt, att det var fjantigt. Så jag ville ju inte att han skulle se att jag höll på med sånt..
När jag flyttade till stockholm så skulle vi ju aldrig ses igen. Då började jag igen, jag brydde mig inte vad min dåvarande kille tyckte.
Sen flyttade jag tillbaks hit och kämpade för att hålla mig.
Sen träffade jag "kotte" igen. Jag ville ju vara perfekt inför honom, så då gick det lätt att inte skära mig.
När vi blev ihop så började jag må riktigt bra, nästan lycklig.
Sen fick jag sånna där "attacker" då jag mår bajs helt plötsligt, men då stod jag emot eftersom jag kunde skära mig nånstans, han kunde ju se hela min kropp.
 
Det är några saker jag har ändrat på bara för att vara bra för honom.
När jag gick i skolan så försökte jag sluta röka när jag fick reda på att han tyckte det var äckligt med rök.
Sen flyttade jag, men varenda gång jag rökte så kunde jag nästan höra han säga "Fy fan vad äckligt", så jag slutade.
Vi var ju vänner i skolan, så han kom ju alltid till mig och bad om råd när han var "kär" i nån och jag märkte att de tjejerna han var kär i var sånna där vanliga tjejer utan smink. Så jag slutade sminka mig.
Han tyckte inte om tjejer som klädde sig "slampigt" osv. Så jag slutade att ha djup urringning.
 
Det var några saker jag kunde komma på nu..
Dit jag vill komma till är att nu när jag vet att han inte vill ha mig... Så behöver inte jag vara denna perfekta tjej, nu har jag ingen anledning till att hålla tillbaks..
Nu får jag skära mig, röka, sminka mig och klä mig hur jag vill...jag har ingenting att kämpa för längre..
 
Den där killen har betytt mer för mig än vad någon kan förstå.
 
 
Kommentarer (0)

grumpy

Publicerad 2012-12-10 13:03:32 i

känner mig ganska nere just nu, bara för en liten skitgrej.
Min pojkvän gymmar jätte mycket och vill bli bodybuilder osv ( jag som hatar sånt...) iaf, i morse när han skulle dra så sa han att han ville att jag skulle följa med, han har redan frågat mig förut och jag sa nej. Det gymmet han går till har bara tyngdgrejsimojs , vikter och sånt.

Han ger mig flera komplimanger varje dag, jag tar inte åt mig dem. Men när han säger att han vill att jag ska träna, då tar jag åt mig... ska hålla på som alla andra och säga åt mig att jag ska träna och banta... Jag vet att jag är tjock men kan folk låta mig va det??!! Är det ingen som fattar att jag har provat med allt möjligt men inget funka? jo en grej funka, jag åt högst 900kcal per dag, men jag mådde så jävla dåligt då, jag orkade knappt prata.

Om ni tycker att jag är så jävla fet, sluta va med mig då!!

Ursäkta ilskan, men jag blir så besviken, ledsen och irriterad..

Kommentarer (0)

Seg

Publicerad 2012-12-01 14:00:28 i

Jag är seg med att godkänna kommentarer för att jag vill gärna svara på dem först:)

men kan inte svara på min blogg app. Jag bloggar oftast från mobilen.
Svårt att blogga på datorn nu när jag är med killen, han kan ju väldigt lätt se vad jag skriver då :/

Kommentarer (0)

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela